30 May 2014

LH ba Prezidente TMR: Favor veto Lei Komunikasaun Sosiál

Iha loron 6 Maiu 2014, Parlamentu Nasionál aprova ona Lei Komunikasaun Sosiál ne’ebé sei limita diretu Konstitusional ba liberdade espresaun no imprensa. Liu semana tolu ona. Parlamentu seidauk haruka ba Prezidente Taur Matan Ruak, ne’ebé sei iha loron 30 atu promulga ka veto lei ne’e bainhira nia simu ona.

Iha 29 Maiu, Lao Hamutuk no organizasaun sira seluk husu ba Prezidente atu veto lei, “tanba Lei ne’e sei estraga demokrasia no direitus umanu, esklui ema barak nia direitu ba liberdade espresaun, fó de’it podér ba grupu ida de’it atu fó lisensa ba ema balu no limita ema seluk atu fahe informasaun. Ami konsidera ida ne’e viola Konstituisaun no Konvensaun Internasionál ba Direitu Sivíl no Polítika."

Karta ne’e iha Tetum no Ingles, no mós informasaun no analiza sira bele hare online iha internet. Tuir mai rezumu hosi karta.


Exmo. Sr. Prezidente ne’ebé ami respeitu,

Iha loron 6 Maiu 2014, Parlamentu Nasionál aprova ona Lei Komunikasaun Sosiál, hafoin besik fulan tolu nia laran Komisaun A halo servisu ba Lei ne’e.  La’o Hamutuk partisipa iha audiénsia Parlamentár iha loron 19 Fevreiru, ne’ebé ami esplika ezbosu lei ne’e bele estraga liberdade espresaun no liberdade imprensa.

Tanba Parlamentu Nasionál seidauk hadi’ak frakeza báziku iha lei ne’e,  ami hakarak husu ba Prezidente Repúblika atu uza  direitu Konstitusional Artigu 88 hodi veto Lei Komunikasaun Sosiál ida ne’e nudár símbolu hodi garante demokrasia no prinsipiu ukun rasik an nian. Lei ne’e sei estraga demokrasia no direitus umanu, esklui ema barak nia direitu ba liberdade espresaun, fó de’it podér ba grupu ida de’it atu fó lisensa ba ema balu no limita ema seluk atu fahe informasaun. Ami konsidera ida ne’e viola Konstituisaun no Konvensaun Internasionál ba Direitu Sivíl no Polítika.

Liberdade espresaun mak prinsipiu demokrasia nian.

Liberdade espresaun nudár prinsipiu universal iha nasaun demokrátiku, katak Lei tenke labele limita direitu ema nian atu hetan no fahe informasaun. Prinsipiu ida ne’e garante iha Artigu 40 no Artigu 41 Konstituisaun RDTL no Artigu 19 Konvensaun Internasionál ba Direitu Sivíl no Polítika ne’ebé Timor-Leste ratifika ona. Timor-Leste iha obrigasaun legal atu halo tuir, no lejizlasaun tenke reflete ba prinsipiu fundamental konvensaun sira ne’e. 

Artigu 2(a) hosi proposta lei defini katak “Atividade Jornalistika” mak atividade atu buka, halibur, hili, trata no fahe informasaun ba públiku, hanesan testu, lian ka imajen, liu hosi órgaun komunikasaun sosiál, no Artigu 2(l) defini órgaun media nudár pesoa koletiva, publika ka privada ne’ebé dedika an atividade jornalistika. “Artigu 2(i) defini katak “jornalista” mak ema ne’ebé hala’o profisaun “jornalizmu”. Definisaun hirak ne’e kobre luan liu duke ba jornál, radio no estasaun radio komersiál sira.

Realidade, ema barak mós hala’o profisaun hodi fahe informasaun ida ne’e, maske sira la’ós jornalista profisionál, hanesan peskizadór, akademia, organizasaun sosiedade sivíl sira, blogger, jornalista freelance, no mós sira seluk. Tanba ne’e, Artigu ida ne’e suporta de’it liberdade hodi fahe informasaun ba de’it profisionál sira ne’ebé hetan ona títulu no mandatu hosi Konsellu Imprensa ne’ebé servisu ba media komersiál ne’ebé rejistu ona no hetan ona lisensa hosi Konsellu Imprensa. Loloos, Konsellu Imprensa labele limita liberdade espresaun ema nian atu fahe informasaun, hanesan Artigu 42, Artigu 43 no Artigu 44 (b, c no d) iha Lei ne’e hateten.

Hanesan mós, Artigu 12 taka ema  balu nia direitu ba liberdade espresaun, no la fó direitu ba ema seluk ne’ebé la’ós “sidadaun maioria” atu sai jornalista. Provizaun ne’e limita estudante sira ne’ebé hala’o knar jornalizmu nian, hanesan halo kobertura ba notísia, hakerek jornál parede, ka blogger estudante sira ne’ebé fahe informasaun sira. Ezemplu mak, estudante sira hosi Eskola São Jose (Sanyos) ne’ebé hakerek Suara Timor-Lorosa’e, no kobertura estudante Colegio Saó Miguel (CSM) ne’ebé dala barak iha notísia STL TV nian.

La’ós “jornalista” sira de’it mak bele iha Órgaun Media.

Artigu 13.5 hateten katak ema sira ne’ebé nia kritéria la tuir lei ne’e labele fahe informasaun ba públiku.  “Órgaun media” sira hanesan www.aitaraklaran.blogspot.com, Buletin Fongtil, Buletin Haburas,  www.laohamutuk.org, www.haktl.org, www.timorhauniadoben.com, www.diakkalae.org, www.economia-tl.blogspot.com, programa televizaun Casa Producão Audiovisual (CPA),  relatóriu ONG, Banku Mundial,  ONU nian no seluk tan iha direitu fundamental atu fahe informasaun ba públiku.

Lei tenke defende pluralismu ba opiniaun.

Funsaun prinsipál media mak atu promove hanoin ne’ebé diverse, variasaun ba informasaun, no ajuda povu atu hare informasaun oi-oin, la’ós de’it fó informasaun hosi matan ida de’it. Artigu 3.1(e) fó deskrisaun ba funsaun media atu “promove pás, estabilidade sosiál, harmonia no solidariedade nasionál”, bele uza hodi la enkoraja ema atu fahe pontu de vista seluk. Artigu 4(g) ne’ebé husu katak media atu “defende interese públiku no orden demokrátika” bele mós sai dalan atu fó presaun ba opiniaun ne’ebé diferente. Artigu sira ne’ebé mensiona iha leten ne’e kontráriu ho Artigu 20.1(c) katak devér jornalista sira mak atu “defende pluralismu opiniaun sira, asegura kapasidade espresaun hosi opiniaun ne’ebé diferente, respeitu diversidade kulturál, relijiaun no étniku sidadaun nian”.  Ami espera katak pontu de vista sira ne’ebé sei nafatin prevaleze.

Aleinde ne’e, ami preokupa kona-ba Artigu 23 ne’ebé hateten katak sei iha lei seluk atu regula media ne’ebé la buka lukru. Maske ami la hatene saida mak Parlamentu nia planu atu inklui lei ida ne’e, maibé modelu lei daudauk ne’e de’it hamosu ona preokupasaun. Karik Artigu 23 ne’e hakarak atu hateten katak Lei Media ida ne’e la aplika ba media relijiozu sira, komunidade no sira ne’ebé la buka lukru, di’ak liu hateten ho klaru, publikasaun sira ne’e la presiza lisensa hosi Konsellu Imprensa.

Labele ko’a independénsia media nian.

Órgaun komunikasaun sosiál sira tenke tuir Kódigu Étiku Jornalizmu nian, ne’ebé deside hosi jornalista no media ne’ebé sira servisu ba, atu asegura informasaun loloos, diversidade no liberdade imprensa nian. Ami apresia katak servisu jornalista sira voluntariamente ho kometimentu atu tuir prinsipiu sira ne’e.

Nune’e mós, ami preokupa katak Konsellu Imprensa ho autoridade legal, fundus, no nia membru sira ne’ebé hili hosi polítiku na’in sira no media komersiál sira, atu labele iha podér (tuir Artigu 43 no 44) atu prevene ema ruma atu ejerse nia liberdade espresaun. Estadu tenke respeita liberdade jornalista sira atu harii mesak sira nia Konsellu, inklui AJTL no TLPU atu halo regra no mós tau matan ba sira nia membru rasik, maibé labele obriga ema seluk atu tuir sira nia regra.

Lei ne’e haluha istória Timor-Leste.

Timor-Leste labele haluha nia istória luta ba libertasaun dezde 1974-1999. Ema barak iha rezisténsia sira uza imprensa hanesan meius komunikasaun ida atu fahe informasaun ba defende direitu no dignidade povu rai ida ne’e. Bulletin Seara, Radio Maubere nudár meius komunikasaun ne’ebé Timor-oan sira uza atu liberta Timor-Leste hosi koloniál no okupasaun durante tinan barak nia laran. José Ramos- Horta, Xanana Gusmão, Francisco Borja da Costa no sira seluk uza media sira ne’e atu eduka, informa, no orienta luta ba libertasaun nian, maske sira la hetan títulu husi Governu Portugal ka Indonézia.

Aleinde ne’e, jornalista hosi rai li’ur, inklui Roger East, jornalista sira “Balibo Five”, Sander Thoenes, Agus Mulyawan, Kamal Bamadhaj, Amy Goodman, no Max Stahl halo kontribuisaun boot liu hosi hosi atividade jornalizmu sein fronteira, laiha limitasaun jeografika no livre hosi limitasaun polítika an nian. Sira nia kobertura ne’e ajuda frente diplomátika sira atu halo advokasia ba Timor-Leste nia ukun rasik an, suporta ema seluk hosi rai seluk atu fó solidariedade, ajuda rezisténsia no povu Maubere sira seluk atu komprende saida mak akontese iha Timor, inklui nudár espíritu atu “A Luta Kontinua”.

Jornalista na’in sia ne’ebé temi uluk liu iha leten hosi rai li’ur ne’e, fó ona sira nia moris ba independénsia ba Timor-Leste. Karik sira tenke husu akreditasaun ba iha “Dewan Pers” Indonesia nian, dala ruma Timor-Leste sei nafatin iha Indonézia nia okos to ohin loron. Nune’e mós to ohin loron, media rai-li’ur hala’o knar importante atu mantén mundu nia matan mai Timor-Leste.

Infelizmente, Lei Imprensa ida ne’e limita atividade jornalista hosi rai li’ur, hanesan Artigu 25 ne’ebé husu media estranjeiru ne’ebé haruka sira nia korespondente mai Timor-Leste tenke hetan akreditasaun hosi Konsellu Imprensa, no Artigu 12 la fó dalan ba ema ne’ebé la’ós sidadaun Timor-Leste atu sai jornalista.

Proposta lei ne’e halo ita hanoin fali ba polítika ne’ebé implementa hosi ditadór sira ne’ebé taka informasaun rai laran nian ba mundu, hamate liberdade espresaun povu nian atu prezerva sira nia podér ukun nian. Ita nia esperiénsia ho rejime Salazar no Suharto tenke halo Timor-Leste hodi hanoin dala rua. 

Liafuan ikus   

Liu dékada ida ona Timor-Leste la’o lahó Lei Imprensa ida, no ita la enfrenta problema ho imprensa. Primeira vez Timor-oan sira hetan nia direitu no liberdade atu espresa opiniaun hafoin besik tinan atus lima nia laran moris iha presaun no sensura nia laran.

La’ós urjente atu halo lalais lei komunikasaun sosiál, espesialmente, lei ne’ebé fraku sei hamenus ita nia sosiedade ne’ebé avansadu ba uzu media sosiál no media seluk atu fahe hanoin lahó limitasaun. Ami rekoñese katak kapasidade jornalista sira, fó informasaun laloos, no falta esperiénsia dala barak halo ema barak mak la kontente ho artigu sira ne’ebé publika, maibé regulasaun estadu nian la’ós solusaun.

Atu taka, ami hanoin katak Timor-Leste bele la’o ba liberdade espresaun no imprensa nian ho de’it Konstituisaun RDTL no Konvensaun Internasionál sira ne’ebé RDTL ratifika ona, no mós hosi boa vontade ukun na’in sira, jornalista, na’in ba media no mós hosi sosiedade tomak.

Ami be saran lia.
Juvinal Dias, Celestino Gusmão, Charles Scheiner
La'o Hamutuk

Karta ida ne’e hetan apoiu husi:

Husi Timor-Leste:      
Arsenio Pereira, NGO Forum (FONGTIL)
Manuel Monteiro, Asosiasaun HAK
Carlos Florindo, ETADEP
Alex Tilman, www.diakkalae.com blog
Jenito Santana, Kdadalak Sulimutu Institute (KSI)
Nolasco Mendes, Mata Dalan Institute (MDI)
Marilia da Silva Alves, FOKUPERS
Filomena Fuca, Rede Feto
Apolinario Ximenes, FORAM
Feliciano da Costa Araujo, ISEAN-Hivos Program
Zenilton Zeneves, Luta Hamutuk
Maria do Rosario (Zizi) Pedruco, http://www.timorhauniandoben.com blog
Hugo Fernandes, Asosiasaun Jornalista Timor-Leste (AJTL)
Matias dos Santos, Timor-Leste Koligasaun ba Edukasaun (TLCE)
Max Stahl, CAMSTL
Susan Marx, The Asia Foundation
Madre Monica Yoko Nakumura, Escravas do Sagrado Coração de Jesus
Meagan Weymes, jornalista independente
Rowena McNaughton, jornalista independente
Nugroho Katjasungkana, Fortilos
       
Husi rai seluk: 
David Robie, Pacific Media Centre, regional
Shalmali Guttal, Focus on the Global South, regional
John M. Miller, East Timor and Indonesia Action Network, USA
Maire Leadbeater, East Timor Independence Committee, NZ
Carmel Budiardjo, TAPOL, UK
Jude Conway, Hunter East Timor Sisters, Australia
Gabriel Jonsson, Swedish East Timor Committee
Mikio Monju, Japan East Timor Coalition

Ami sei aumenta ho grupu tan sei asina. Bele fo naran ba info@laohamutuk.org.

No comments:

Post a Comment